DRAGSPELAREN
(L'ACCORDEONISTE)
Michel Emer / Carin Lundhquist
1)
Den vackra glädjeflickan
står vid gatans hörn
Hon har ett klientel som
ger henne stadig lön
När hon har jobbat färdigt
hon går sen i sin tur
för att söka upp sin drömvärld
på ett dansgolv längre ut
Hennes man är där och spelar
en konstig typ att ha
Han på sitt dragspel letar
fram sin kära java
Och
hon lyssnar på javan
med armarna bara
hon ser inte ens på parketten
Och med kärlek i blicken
hon följer artisten
som fingrar förtjust på tangenten
Toner upp, toner ner
och de tar henne med
De ber henne om att få sjunga
Nu så spänns hennes kropp
Ingenting kan ta stopp
Hennes själ till musiken vill gunga
2)
Den sorgsna glädjeflickan;
står vid gatans hörn
Han gav sig av till fronten
Armen ger honom lön
Men när han återvänder
de öppnar eget hus
och sedlarna hon vänder
och han ler helt förtjust
Så är det ljuva livet
man får allt vad man vill ha
och hon kan ta för givet
Han spelar helst java
Och
hon hör hela javan
Hon nynnar så sparsamt
Hon återser mannen i tanken
Och med kärlek i blicken
hon följer artisten
som fingrar förtjust på tangenten
Toner upp, toner ner
Och de tar henne med
De ber henne om att få sjunga
Nu så spänns hennes kropp
Ingenting kan ta stopp
Hennes gråt till musiken vill gunga
3)
En ensam glädjeflicka
står vid gatans hörn
Utan stjärt som vickar
rätt skral blir hennes lön
Vem bryr sig om hon kolar
han kommer ej igen
Och alla vackra drömmar
försvann för länge sen
ändå ser hon sig vandra
till danshaket intill
där sitter några andra
som spelar vad du vill
Och
hon lyssnar på javan
hmm...
Hon hör hela javan
hmm...
Och nu sluter hon blicken
hmm...
kring fingrarnas spel
Toner upp, toner ned
Och de tar henne med
Hon vill skrika, hon vill inte sjunga
Men så rörs hennes kropp
hon slänger allt hopp
Hennes dans till musiken vill gunga
Sluta
upp!
Sluta upp med att spela!
|